Viktiga och oviktiga dagar

Det finns inte så många dagar varje år som är "heliga" för mig, faktum är att de kan räknas på ett finger. Med "helig" menar jag då inte i den kyrkliga eller religiösa bemärkelsen, utan snarare dagar som man absolut inte få ändra på vad det gäller traditioner.

Om vi börjar med årets första dag (eller kanske man ska tänka på den som årets sista?) dvs Nyårsafton. Just denna dag/kväll/natt spiller ju givetvis in en bra bit på dagen efter, så att säga. Är det en viktig dag? Nix, inte alls. När man har upplevt den i så många festliga skepnader så som jag har gjort (och dessutom så många!), så blir den tämligen tam numera. Jag har klätt upp mig till tänderna. Jag har ätit grandiosa 7-rätters middagar på lyxhotell. Jag har druckit utsökta champagner. Jag har dansat hela natten. Jag har sett makalösa fyrverkerier. Något som jag har missat eller känner att jag vill återuppleva? Svaret är nej.

Så småningom rullar påsken in. I Grekland firades det i flera dagar i Grekland med en ändlös massa traditioner både före påsken och på själva påskdagen. Vi har grillat flera helstekta lamm över öppen eld än jag kan räkna på händer och fötter. Vi har haft påskfest med ambassadörer, olympiska idrottsmän, högt uppsatta affärsmän, vänner och släkt. Vill jag äta sill och dricka nubbe? Urk, nej! Vill jag ha ägghalvor med majonäs på min tallrik? Tror inte det.

Sedan har vi ju storslam här i Svedala: Midsommar! Du kan ju själv förstå hur jag tänker... Sill, nubbe men numera med färskpotatis? Nej! Dansa små grodorna i regnet runt en blomstrande fallossymbol? Skråla fyllevisor med ett gäng som är rejält "runda under fötterna"? Nej, nej och åter nej. Jag stannar hellre hemma!

Sedan, framemot sensommaren har vi ju min födelsedag. Den passerade visst (nästan) obemärkt förbi, förutom på FB där alla ser och vet allt. Det skulle ha blivit en tjejmiddag hos en kompis vars man och hundar var bortresta, men han dök upp en dag för tidigt, så jag och höglöpande Icci valde att lämna karlarna där och åkte helt sonika hem. Hur mysigt som helst! En upptinad matlåda från frysen, lite TV, lite Candy Crush och för att festa till det... en bit morotskaka! Helt perfekt!

Men, det finns undantag! Det finns faktiskt en oerhört "helig" dag i mitt liv, och det är julafton. RÖR INTE MIN JULAFTON! Jag kan vara gentil och tillmötesgående så till vida att jag kan acceptera att vissa saker inte serveras på vårat överbelamrade julbord. Jag kan även acceptera vissa andra SMÅ (läs: mycket små) förändringar, men i det stora hela så skulle min lilla värld rasa om inte allt är som det ska vara på just denna dag. Jag är medveten om att det troligtvis kommer att bli förändringar framöver när den yngre generationen ska försöka jonglera sina (våra) traditioner med partnerns traditioner, men aj aj aj vad svårt det kommer att bli! Det grämer mig  lite faktiskt.......