Vilma Viking

För en tid sedan så bad jag Danai om hjälp med att hitta en billig och begagnad skoter till mig, och döm om min förvåning när hon kom hit igårkväll med min "nya" skoter på en släpkärra! Vilken häftig överaskning!

Möt Vilma Viking!

Jag var uppe med tuppen idag och for in till stan för att införskaffa lite utrustning. Det blev bl.a.  hjälm, handskar, goggles och bensin.

Sexigt så det förslår!

Asså, hur kul är det inte att åka skoter? Nu börjar jag fatta vad Danai jiddrar om jämt och ständigt. Sist jag åkte så var jag i Åre, och det var kanske 1984 eller 1985... Nu har jag bränt runt på sjön ett antal varv idag, men utan vovvar. Imorgon däremot så ska de få följa med på ett springtur.

En åksugen Icci

Julefrid vid juletid

Nu är det minsann långt mellan varven, men livet har en benägenhet att komma emellan stundom. Julen kom och julen gick, och gissa om det har varit underbart. Helt fantastiskt faktiskt.

Da'n före da'n före dopparda'n åkte jag till Avesta för första gången på mycket, mycket länge och fixade till lite julnaglar. Resan till Avesta kändes lång och ovälkommen, så tack o lov att det var en otroligt vacker morgon.

Julafton spenderades i Västerås med hela familjen samlad, inklusive storebror och hans ena dotter. Varje jul säger vi att vi ska dra ner på maten och presenterna, men det blir aldrig så, utan det blir snarare mer klappar och mer mat känns det som.

Packad o klar inför resa till Västerås

Granen behövde skymmas.... ;-)

Jag fick så många helt underbara presenter, men ingen nämnd, ingen glömd. ALLA var perfekta. Med kniven mot strupen, så måste jag nog erkänna att presenterna som fick mig att skratta högst var iaf dessa två från storebror: en megastor mugg från Reese´s och en två-pack Reese´s, också helt enorm! Only in America... Inte undra på att amerikanarna ser ut som de gör!

Galet stora grejer!

Det blev bara en natt borta, men det räckte gott och väl. Mini hade det lite jobbigt med så många okända personer överallt, men det gick i stort sett mycket bra. Bäst var att ligga "under fötterna" i köket. Typiskt vovvar, alltid i vägen.

Alltid höga knälyft i köket!

Another day, another dollar

Ibland när jag kommer hem så undrar jag hur och var dagen tog vägen. När jag tänker efter så tycker jag inte att jag har gjort något särskilt, bara lite småsaker, så idag tänkte jag faktiskt sätta mig ner och rada upp det:

• Jag började med att sätta på kaffe direkt på morgonen. Vi har en STOR bryggare som tar 2,2 l vatten och 21 skopor kaffe. Det går åt ett antal termosar varje dag.

• Jag lyssnade av telefonsvararen och registrerade alla sjuka eller frånvarande elever i vårt datasystem. Ibland måste jag vara en mästerdetektiv för att klura ut vem som är anmäld.

• Jag skickade ut sisådär 40 email till elever som fick hämta upp nya huvtröjor med skolloggan hos mig och delade givetvis även ut dessa under dagen.

• Jag sorterade fjolårets betyg i personnummerordning (MASSOR med betyg) och åkte iväg med kartongen till Borlänge kommuns arkiv.

• Jag samlade in tidsrapporter för december för alla lärare som är lediga resten av månaden.

• Jag gjorde iordning ett 20-tal godispåsar till fiskdammen som vi ska ha för alla barn på vår julfest på fredag. Notera även att det är bara jag som kan anlitas till detta viktiga uppdrag, eftersom jag själv inte äter godis. Ingen annan är betrodd. Hahaha!

• Jag rapporterade in elever till CSN som kommer bli av med sitt studiebidrag pga skolk.

• Jag hade kontakt med några föräldrar om deras telningar som inte sköter sig.

.... och mycket mer! Det här var bara fram till lunch. :-)

Positivt överraskad

Jag blev positivt överraskad idag när jag hörde från en kollega att de hade diskuterat mig i positiva ordalag i lunchrummet. De tyckte tydligen att jag har ”pondus” och att det märks på eleverna. Delvis så är jag lite längre än medelsvensson (fast jag känner mig stundom tämligen kort bland dessa lååånga elever) och jag har visst dessutom bra hållning som inger respekt. Men också mitt sätt att bemöta ungdomarna, med min glada, men lugna utstrålning gör att det märks att eleverna i klasserna är lugna och stillsamma i min närvaro. Ungefär så.

Känner jag igen mig? Ja, det kan jag nog tycka. Nu när mitt liv är så helt och hållet ”på banan” är jag nog lugnare och tryggare än någonsin tidigare. Jag trivs med mig själv och min omgivning. Jag är självsäker och vet att jag är duktig på det jag gör. Jag gillar verkligen mitt jobb, kollegor och elever. Och sist men inte minst så äääälskar jag att ha knappt 20 minuters bilresa till jobbet varje dag. Det hör ju inte alls till saken, men jag kände att jag vill nämna det i förbifarten.

Förr hade jag en ganska kort stubin och var nog inte lika diplomatiskt lagd som nu. Förr sa jag nog vad jag tyckte, oavsett konsekvenser. Lite ”take in or leave it” attityd. Ofta var det viktigare att jag fick  yttra mig, än hur mottagaren mottog det. Nu så föredrar jag nog att flyga lite under radarn, så när jag väl yttrar mig i klassrummet eller lunchrummet, så brukar folk lyssna. Det finns vissa saker som faktiskt är positiva med att bli äldre: att mojna som person, samt att man behöver mindre sömn!

Ledig? Mnja, från jobbet kanske....

Igår var jag och Danai iväg ner till Örebro för att hjälpa Marcelos och Annie att flytta till sitt nya lilla hus.

Lite häftigt är det väl att jag, Danai och Marcelos har varsitt hus, men ingen av oss har en gatuadress. I Marcelos fall så heter det bara Banvaktarstugan i Bälsås, och ligger 10 minuter från ett mycket trevligt litet samhälle som heter Fjugesta, ca 2,5-3 mil utanför Örebro.

Jag kom hem ganska sent igår, så den dagen var det inte så mycket mer att säga om.

Idag när jag vaknade upptäckte jag att det hade kommit ytterligare 10 cm snö, så det var bara att bege mig ut och skotta. Helt OK jobb enligt mig, trots att det var lite tungt idag då kvicksilvret låg kring 0.

Jag hade en ganska gedigen arbetslista idag, men har lyckats beta av det mesta.

• Skotta: Check!

• Fixa elstängslet som ligger delvis begravd under snön: Japp!
• Sätta upp ytterbelysningen och innerbelysning: Fixat!

Det här är en liten granbock som jag har virat en ljusslinga runt!

• Tvätta några maskiner: En tvätt är klar och upphängd.
• Dammsuga och tvätta golv: Inte helt....
• Storrengöring av kattavdelningen: Jajamen!
• Fixa min motorvärmare som inte verkar fungera prickfritt: Lagat!
• Testa om min övervakningskamera fungerar i hundhuset: Funkar kalasbra!

ALLT blev gjort, iaf delvis. Det enda som jag ska fortsätta med imorgon är golvvården, då det är ganska många kvadratmeter att dammsuga och tvätta.

Slängde även ihop en syndigt dekadent Rocky Road chokladhistoria, och receptet kommer inom kort på matbloggen.

Big brother is watching

Ibland kan man känna sig riktigt nöjd med sig själv, och just nu infinner sig denna känsla i min gamla kropp. Jag har oerhört dåligt samvete som lämnar vovvarna i hundgården medan jag jobbar, jag är ju så bortskämd med dagmatte. Jag vet att många hundar bor 24/7 i en hundgård, men dessa pärlor är ju faktiskt inte vanliga hundar, utan mina älsklingar!

Jag tycker att jag har fått till det riktigt bra därute iaf. Mini har en benägenhet att riva ut all inredning i deras hundhus, så nu har jag grejat lite mer med den. Jag har lagt in en STOR lurvig matta i hundhuset, samt diverse trasmattor och hallmattor, men hon kan absolut inte få ut den stora mattan ur hundluckan, så den blir kvar därinne. 5 poäng till matte.

Jag har installerat en byggfläkt och satt fast den med buntband nästan i takhöjd, så den når hon inte. 5 poäng till till matte.

Jag har även satt upp en stark batteridriven lampa med rörelsedetektor, så det lyser när de är inomhus. Inga sladdar som kan gnagas av heller. Ytterligare 5 poäng till mig.

Slutligen så har jag köpt och installerat en liten kamera som är kopplat till mitt Verisure larm och med den så kan jag ta kort på hundgården och se vad som pågår. Klockrent och en riktig 10 poängare.

Det lyser i hundhuset tidigt på morgonen, så jag vet att de är inne.

Tror de har hört grannen komma eller åka

Inga hundar ute. Bra!

Slambilen är här och gubbarna letar efter tanken...

Japp, de hittade den! Jippi!

Nu funderar jag även på att sätta upp en liten kamera inne i hundhuset. Skulle vara kul att se vad de pysslar med därinne om dagarna.

Big time blödig

Det finns nog ingen som är så blödig som jag. Danai börjar närma sig, men hon har fortfarande långt kvar tills hon är ikapp mig.

Jag var inte riktigt så här gråtmild när jag var ung, och det började på allvar när jag var gravid med Danai. Förvisso hade det säkert med hormonsvängningarna att göra, men då kunde jag gå från skratt till gråt på en nanosekund! Värst av allt var (och är) Disneyfilmer. När jag gick på bio och såg Lion King för första gången så satt jag där bland ett hav av små barn som hyschade på mig när jag satt och hulkande.... Jag var helt förstörd av filmen och det hela var ytterst pinsamt.

Jag kan höra en låt på radion och sitta där i bilen med tårarna forsandes. Jag kan lyssna på en ljudbok och bli helt tagen av handlingen eller situationen. Jag kan absolut inte se bilder på svältande isbjörnar, misshandlade hundar eller burade björnar, då är det helt kört. Jag kan faktiskt inte ens prata om min häst Baron som dog när jag 15 år utan att bli rörd till tårar.

I söndags satt jag och Danai och tittade på Så Mycket Bättre medan vi väntade på att hennes kött skulle bli klart i min sous vide. Avsnittet handlade om Sven-Erik Magnusson (Sven-Ingvars) som gick bort för något år sedan. När hans son Oskar sjöng duett med sin döde far så brast det rejält. Det gjorde ont på så många plan, men samtidigt var det så vackert.

Ska det behöva vara så här? Är jag i klimakteriet och behöver hormonbalanserande piller?

Julbak deluxe!

Igår hade jag och Danai en heldag i mitt underbara kök, med julbakning och julgodis. Det var hur mysigt som helst och det blev mycket gjort. Jag bildbombar (en bild är ju värd 1,000 ord)!

Saffransbiscotti

Choklad- och minttryffel

Vitchokladfudge med citron

Saffransbullar med vanilj

Chocolate gingerbread cookies

Pepparkaksrulltårta med pepparkakssmörkräm

Kladdkaka med vit choklad och saffran

Vit chokladtryffel med passionsfrukt

Livskvalitet

Att matlagning är min stora passion kan inte ha undgått någon, men just nu har jag en lite "ny vinkling" på det hela.

Livet är alldeles för kort för att äta mat som inte är fantastiskt god och alla som känner mig vet att att kokt korv med pulvermos, snabbmakaroner, pannkakor och annat "skräp" aldrig förekommer hos mig! USCH!

Som de flesta, älskar jag oxfilé, lammfilé, fläskfilé, struts, hjort och annat som kan anses vara tämligen lyxigt. Dyrt? Tja, inte egentligen om man tänker som jag.

Jag har köpt alla lyxiga stycken av kött som jag nämnde ovan. En hel oxfilé, några finfina fläskfiléer, en massa struts från Sahlins Strutsfarm, osv. Jag har "sous vidat" dem, stekt/grillat dem, vakuumförpackat  dem och styckfryst dem. Nu har jag frysen full med färdig lyxmat!

Medium rare lammfilé!

På tal om halvfabrikat så har jag hittat och köpt bl.a. oerhört goda potatisgratänger på (hör och häpna) Lidl och dessa har jag också tillrett, vakuumförpackat och styckfryst.

På kvällen plockar jag helt enkelt fram en liten portionspåse med lammfilé eller va det nu ska bli till morgondagen, tillsammans med lämpligt tillbehör, och på morgonen åker de ner i en matlåda med en klick Tryffel Bearnaise, Chipotle Bearnaise, Café de Paris smör eller något annat gott. 1-2 st kumatos avrundar oftast min lunch. Vad är en kumato? Jo, den godaste tomaten som finns att köpa i Sverige. Även den är lite "dyr" men de är så goda så jag unnar mig även denna lilla lyx!

Jag har massor av vänner som äter Dagens Lunch varenda arbetsdag och det kostar nog aldrig mindre än 80:- (troligen mycket mer). Min matlåda kostar faktiskt inte mer, men den är ack så mycket godare tycker jag.

Sedan har jag även frysarna fulla av matlådor med köttgryta, egenhändigt rimmat fläsklägg med rotmos, grekiskt kycklingsoppa osv, så javisst, jag älskar även vällagad husmanskost och äter det gärna och ofta... men aaaaldrig kokt korv och pulvermos! BLÄH!

Ingen dag är den andra lik

Det som är roligt med mitt nya jobb är att jag aldrig vet vad en dag kommer att innebära. Igår hade jag inga lektioner alls, utan höll på med non-stop administration, och dagen gick oerhört fort vill jag lova!

Några elever sjukanmälde sig, några hade tappat bort sina buss/tågkort och lite annat smått och gott som jag gör varje dag. Sedan gjorde jag iordning 144 (!) kursutvärderingar som eleverna ska fylla i, dvs 1 kursutvärdering för varje kurs som finns på hela gymnasiet och det tog mer eller mindre hela dagen.

Det var ett himla plockande, checkande,  dubbelkollande för mig som är ny med alla dessa märkliga förkortningar som är i princip ofattbara än så länge: Dattek1a, Konstartsam, Mekatron, Muprod, Supphemserv, Nätvtek, Gränssndes och givetvis inte at förglömma Gränssndes3D... Detta är bara ett litet axplock, och nej, jag har inte glömt bort vokalerna. Även om jag numera känner igen de flesta förkortningarna, så har jag igen aning om vad de betyder (än).

Idag är en ny dag och idag ska jag dessutom hinna med att vara vikarie i Sv1, Sv2 och Sv3, men det ska nog gå vägen. 

Och där försvann helgen....

Nu ligger jag lite efter med uppdateringarna, men utan ström och bredband blev det lite komplicerat! Hursomhelst så återkom strömmen (och därmed vattnet) sent på torsdagkväll, men bredbandet lyser fortfarande med sin frånvaro. Tänk va beroende man är!

I sight for sore eyes i torsdags! 

Fredagen var ingen rolig dag. Jag, Danai och vovvarna åkte ner till Storfors för min farbror Nisses begravning och hur kul är det? Det här var nog faktiskt värre än normalt dessutom, men samtidigt värmde det att träffa familjen och det var många kramar som delades ut och togs emot. Du fattas oss alla,  farbror Nisse!

Lördag försvann i en omfattande shoppingtur och Julbord på Sahlins Strutsfarm med älskade polaren Mimmi och sedan var det inte mycket kvar av den dagen... Dagarna går så fort. BROOOOMSA!

Söndagen gick, om möjligt, ännu fortare, då jag och Danaisan träffades på Friends Arena för lite kvalitetstid mor/dotter och för att återuppliva gamla minnen. Härlig show med sevärda hopptävlingar. Vi smet direkt efter 4-in-hand tävlingen (dvs ruskigt spännande körtävling) och missade prisutdelningen och det fruktansvärda slutet!

Luma de Lux dog på Friends Arena

Jag var inte hemma förrän klockan hunnit bli ca 00:30 och kom inte i säng förrän en bra stund efter det.. Tur att det har varit "fullt ös medvetslös" på jobbet, så jag han aldrig känna efter om jag var trött!

Det lilla jag hann se av min udde denna helg var iaf FANTASTISKT!