Ingen dag är den andra lik

Jobb, jobb, jobb, men ack så varierat.

Jag jobbar bara 4 dagar i veckan (dvs 80%) och det kommer jag få sota för när det är dags för pensionen. De orangea kuverten är inte så uppiggande precis, men å andra sidan mår jag oförskämt bra alla dagar i veckan. Aldrig någon svacka, aldrig någon dipp, aldrig tömd på energi. Bara tömd på pengar, haha!

Vad är det då jag pysslar med om dagar då? Den frågan får jag faktiskt även från en del elever (och kanske att även min chef undrar), men samtidigt är det alltid till mig alla kommer med alla sina frågor om allt mellan himmel och jord.

Vi kan ta vilken dag som helst och ta en titt: 
- Lyssna av telefonsvararen och registrera alla sjuka elever i datasystemet
- Uppdatera vår intern-TV med dagens schemaändringar, dagens lunch och kanske lite annat smått och gott (vet du förresten att det är Pi-dagen idag? Därav en Pi-paj)

- Kontakt med Dalatrafik i olika ärenden
- Göra tidrapporter i Excel till alla anställda med allas olika arbetstider. Ta emot ifyllda tidrapporter som först granskas av mig, sedan skrivs ut och signeras av den anställda, attesteras av rektorn och slutligen skickas vidare till lönekontoret i Mora.
- Ta emot upphittade föremål och dela ut Ipren, Alvedon, bindor ....
- I samråd med stf rektor ser jag över alla elevers närvaro/frånvaro/sen ankomst och rapporterar in till CSN, eller skickar ut varningsbrev
- Hoppar in som vikarie vid behov
- Beställer/tar emot kontorsmaterial
- Har mentorsmöte med mina elever, samt följer upp med utvecklingssamtal
- Agerar "terapeut" åt både kollegor och elever ;-)
- Arkiverar och håller ordning på alla elevers akter, inkl åtgärdsprogram, sjukintyg osv
- Har kontakt med skolans restaurang ang antal elever som ska ha specialkost, som har allergier eller andra behov
- Ändringar i elevernas scheman
- Handla på ICA, Axfood, IKEA, Clas Olsson, mm
- Ständig sekreterare på våra personalmöte inkl skriva och skicka ut protokoll
- Inloggningshjälp till både elever och vårdnadshavare i SchoolSoft
... och så oändligt mycket mer!

Dagarna går alltid väldigt fort och jag är alltid redo att hugga i, därav smeknamnet kobran... Jag hugger direkt!

Rivstart på veckan

Trots att jag är morgonpigg så gillar jag att ta det lite lugnt på morgonen. Ingen hets och ingen stress,  tack.

Så blev inte min morgon idag. Hua! Jag vaknade kl 05:45 av att larmet gick i huset. Vilket uppvaknande och vilket oväsen! Jag var redan på fötter innan jag hade öppnat ögonen ordentligt. Full  kareta ut i vardagsrummet där, förutom ett tjutande larm, hörs en mekanisk röst som säger "brand i en annan del av huset" igen och igen från flera högtalare. Adrenalinet sprutar genom öronen när jag, på några sekunder når köket och där möts jag av en tjock dimma. Men det är givetvis inte dimma utan rejäl rökutveckling.

Kvarglömd på spisen står en liten stekpanna som är boven i dramat och tjock rök väller upp från den. Den andra boven (katten) syns inte till alls.... Detta har hänt förut och är lika obehagligt nu som då. Jag fattar ett grepp om pannan, springer till ytterdörren och singlar iväg fanskapet ut i snön. Samtidigt så är det någon från Verisure som försöker prata med mig från konsolen i vardagsrummet. Larmet tjuter fortfarande och det är svårt att både prata i konsolen i vardagsrummet samtidigt som jag drar igång fläkten på högsta inställning i köket och kastar upp köksdörren. 

Det ska verifieras koder hit och dit och tack o lov så har människan äntligen vett att ringa mig på mobilen istället. Jag ber personen att stänga av larmet, men det går inte så länge röken fortfarande finns kvar i köket. Dessutom så har jag dragit igång inbrottslarmet då jag ryckte upp ytterdörrarna  i både köket och vardagsrummet utan att ha larmat av. Kaos? Så in åt helvete!

Till slut blev jag ombedd att slå in min kod på konsolen, men det var inte helt enkelt då glasögonen låg kvar intill sängen. Jag lyckades till slut pricka in rätt sifferkombination och tack o lov så stängdes det vrålande larmet av. 

Från början till slut kändes det som allt detta tog en evighet, men i verkligheten kanske det inte tog mer än 3-4 minuter, samt en helt del tid till att vädra ut röken och lukten.

Katten då? Jo, en av katteländena hade hoppat upp på spisen och tryckt igång plattan med tassen (jag såg fotspåren) men någon katt  såg  jag inte öht innan jag åkte till jobbet 1 hr senare. Skämdes  han eller blev han rädd av kalabaliken. Hoppas på det första, tror på det sista.

TACK O LOV att man har huset ordentligt larmat! Vad som helst kan hända annars, och det går ju så otroligt fort!