Under våren hade jag besök av 3 st harpaltar som jag har nämnt tidigare. Tyvärr var det bara en som klarade sig, men det är väl antagligen därför harar har så många kullar under våren och sommaren. Jag brukar se den lite då och då när den skuttar iväg.
Flera gånger i veckan har jag besök av ekorrar, trots att det inte finns så många träd kvar. Förra veckan var det en liten rackare som satt i björken bredvid bryggan och såg tämligen förskräckt ut med en galen svart schäfer som skällde nedanför som den tok.
Att mata änder hör till livet på udden och det har det alltid gjort. När jag var liten så knallade de hela vägen in i köket om de fick chansen. Nu ser iaf Icci till att de håller sig till vattnet, vilket är helt OK i min värld.
Att se en bäver eller två som simmar förbi i gryningen har blivit en vardaglig syn, men jag slutar aldrig att förundras. De har en härlig simteknik och förutom ett streck bakom dem, syns inte en enda svallvåg. Imorse däremot, så skrämde jag en rejält. Bävern simmade förbi bara någon meter ifrån bryggan, så jag tog mobilen och sprang ut. Vattnet EXPLODERADE och bävern försvann! Den dök upp en stund senare på andra sidan sjön. Iof kan jag förstå chocken, när det kommer en människa utspringande med fladdrande turkos morgonrock och håret åt alla håll! Vilken syn! Haha!
I fredags försökte en något ovanligare herre flytta in under bryggan. Han spenderade en stor del av dagen med att växelvis klättra upp i tallen eller björken intill bryggan, eller springa ned under bryggan. Tack o lov kom han på bättre tankar, och flyttade vidare. Husfriden är återställd, tycker Icci som har jagat honom besinningslöst!
Sist, och minst, har vi våra goda vänner kräftorna! Det blev några under augusti men jag hoppas på en rejälare fångst nästa sommar! Mums!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar