Livets elixir

Det är mycket man tar för givet här i livet, inte minst vatten. När man går på toa, så spolar man. Det är ju givet. När man vill tvätta händerna så drar man på kranen. Det är ju också givet. Samma gäller när man tänker duscha, köra en diskmaskin eller fylla hundskålen med vatten. När man däremot inte har vatten, så är tankarna liksom i en lång, smal tunnel och allt cirkulerar runt hur man ska få vatten, hur man ska duscha, hur man ska spola...

Sedan i fredags när termometern bottnade på -30,4 så har jag bara haft vatten på vissa ställen i huset, men ändock har jag haft tillgång till denna viktiga självklarhet. Trots tillgången, så har mina tankar snurrat i oändlighet om problemet, samt vad det i längden kommer att innebära. Inte minst idag när temperaturen steg till plusgrader. Efter mina år på Klarsgården, så vet jag hur det fungerar och det är inte när det fryser som de stora problemen uppkommer, utan när det tinar.

Jag skickade SMS i lördags till elektrikern, men han hade tagit helg och hörde inte av sig. Idag fick jag tag på honom via telefon. Han berättade att det fanns elektriska värmeslingor i båda badrummen, samt i köket och det hade jag ingen aning om. Om jag ska vara ärlig så visste jag det kanske någonstans i mitt undermedvetna, men isf hade jag totalt glömt bort det! Jag antar att det var något som vi diskuterade i korthet iom renoveringen av Flaxan, men det hade försvunnit ut ur hjärnkontoret.

Under dagen på jobbet så fortsatte kvicksilvret att traska sig uppåt och jag kände en viss panik i att åka hem och sätta på dessa värmeslingor innan det var "för sent". Sagt och gjort och godkänt av chefen, rullade jag hem och hittade strömbrytarna på momangen. "Pust"!

Det tog några timmar, och stegmätaren tickade på medan jag sprang fram och tillbaka, gång på gång, men slutligen så hostade det till i en kran och "VOILA!" vatten!!!!

Vilket ljuvligt ljud! Vatten som forsar i toaletten. Vatten som rinner ur kranen, Vatten som porlar ur duschen. Sann musik i mina öron!