Nedräkning

Efter en underbar helg i vänners- och djurens tecken, med en iskall men fantastisk tävlingsdag med Danai och Hampus i Högbo igår, är det återigen en arbetsdag. Jag känner mig fortfarande kall inombords, efter att ha uthärdat iskyla och snålblåst utomhus (och i ett kallt ridhus) en hel dag!

Tinar kanske någon gång i mitten på veckan.... Brrr...

Då är det slutspurt på mitt nuvarande jobb och min sista vecka har inletts.

Det är en märklig känsla som infinner sig när man slutar ett jobb som man verkligen trivs med. När jag sa upp mig på mitt förra jobb (efter endast 17 dagar!) var det en oerhörd lättnad. Jag kände inget annat än glädje och såg fram emot min sista dag. Det skulle bli en sådan befrielse att sluta och varje dag var en dag närmare slutet. Även stämningen mellan kollegor var annorlunda och jag tror på fullaste allvar att många var avundsjuka på mig som helt sonika sa upp mig efter att vi alla hade jobbat för det här nya företaget i knappt 3 veckor. Vilken fruktansvärd arbetsplats och vilka urusla chefer! Hua! Det enda som var riktigt, riktigt bra, var alla underbara deltagare.

Men, efter 2 år här, är det med sorg i hjärtat som jag går vidare till nya äventyr. Vi är alla varslade då vårt uppdrag (Grundläggande Moduler) upphör den sista januari och ca 75% av alla anställda inom företaget får söka sig vidare.

Muckarkam

Jag har svårt att tro att jag någonsin kommer ha en så härlig arbetsplats igen, med underbara kollegor, suveräna chefer och älskade deltagare. Jag har en helt annan magkänsla nu mot då. Samtidigt som det tar emot att gå till jobbet, så vill jag njuta av varje minut så länge det varar.

Efter min sista arbetsdag på torsdag, tar jag en liten minisemester hemma i Flaxan med mina pälsklingar, för att samla ihop mig och fylla på med ny energi inför mitt nya jobb i Borlänge, men mer om det framöver.